Okej, jag vet att vi varit daliga pa att blogga, men ni fattar inte hur aktiva vi ar har! Det hander saker precis hela tiden och om man inte gor vad man planerat sa fort som mojligt, kan man nastan ta for givet att det inte blir av alls. Inte pa ett tag i alla fall.
Men okej, en snabb update av vad som hant.
Vi fortsatte att leta efter Multi Education Centre, och efter nagra timmar (da vi pa vagen hamnade pa bonestigen runt Dalai Lamas tempel) bestamde vi oss for att fraga for cirka hundrade gangen. Vi sag ett trevligt par sitta pa en bank och jackpot, de visste var det lag.
De var vanliga nog att visa oss dit och vi fick tala med rektorn. Han ser bekymmrad ut redan fran start och nar vi droppar att vi har haft kontakt med en Mr. Jigme Tenzin kommer en djup suck. Mr. Tenzin har, visar det sig, inte jobbat dar sedan 2005, men fortsatter att driva en hemsida i deras namn och ta dit volontarer. Slutsatsen man kan dra av det ar val att antingen ar han helt fucked up, eller sa brinner han sa mycket for stallet att han vill hjalpa dem trots att han inte langre har nagot med dem att gora... Han fixade ju trots allt sa att vi blev hamtade pa flygplatsen, ett hotellrum at oss i Delhi och biljetter till bussen upp hit. Mycket forvirrande.
I vilket fall som helst lamnade det har oss utan jobb helt plotsligt, sa det var bara att borja leta igen. Dock blev det aldrig nagot stort problem, eftersom vi redan borjat hjalpa till pa Hope Centre. Dock kande vi att vi ville gora mer an bara delta i conversation classes, sa vi gick till en annan organisation, Charity Tibet, och fragade om de mojligtvis hade jobb for oss. Det hade de.
Detta resulterade i att vi nu i minst tva veckor ska vara dagisfroknar pa Rogpa Care Centre. Vi ska ocksa delta i deras conversation classes och mojligtvis ha engelskalektioner dar. Vad galler dagiset ar jag peppad men nervos, forestandaren varnade oss ett flertal ganger for att det var ett tufft jobb, och jag tror henne. Herregud det ar ju jattemanga barn!
Vad som mer har hant ar att vi har boundat ganska bra med det sota paret som visade oss vagen till Multi Education Centre (Tenzin och Lhamo), och darmed spenderar mycket tid tillsammans med dem. De senaste tre dagarna har vi atit middag dem och igar blev vi inbjudna till deras vans rum for att laga tibetanska mat tillsammans. Sa nu har jag och Amanda lart oss gora Momos, och det ruggitgt bra enligt vara pedagogiska larare! Vi ska latt laga det till alla som vill ha nar vi komemr hem. Jag lovar, det ar skitgott!
Just nu ar Amanda och spelar basket med killarna fran Hope Centre, men vi alla vet ju att bollsporter inte riktigt ar min grej, sa istallet slosar jag min tid har.
Nu ska jag ga och kolla om en amerikan som vi traffade igar nar vi var pa Elders House, och umgicks med tibetanska gamlingar (allvarligt talat, sa sjukt galet jattesota!), sitter kvar vi caf'et har utanfor. Om han gor det tror jag att jag ska bjuda in mig sjalv vid hans bord och ta en caffe mocha. Igen. Men allvarligt, deras kaffe ager, och dessutom ser personalen som jobbar dar ut som hunnerna i Mulan!
Puss och kram alla raringar
Hatten
lördag 1 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
I said what? Sjuk sjuk sjuk man. Sjuk! Inte ok att göra så. Härligt att det löst sig i alla fall! Puss!
Skicka en kommentar